Se upp lillebror här kommer lyckan. ➹

☂ ☂ ☂

jag blommar ut,
precis som våren.
jag låter lyckan ta mig.
jag låter den ta mig,
dit fantasin bor,
där vingarna bär
och dit drömmarna slår in
likt stjärnfall på augustihimlen.

☼ ☼ ☼ 

Jag vaknade en morgon av en dröm jag hade.☁

Jag vaknade upp tidigt av morgonljuset som letade sig fram mellan persiennerna. Jag la ifrån mig kudden jag haft på magen under natten och kände mig för en stund kluven. Jag vände mig på rygg och stirrade upp i taket medan jag blinkade hårt för att vakna. Jag gav upp, fortfarande kvar i sovlandet. Jag mindes plötsligt min dröm, kristallklart. Den hade varit underlig, levande på något sätt. Drömmen hade varit relevant, verklig. Annars brukar de vara egendomliga och en aning bisarra men inte nu. Denna var om allt som faktiskt är nu. 

Jag fumlade runt i morgondimman efter en penna, jag visste att jag hade en någonstans. Jag vände upp och ner på väskan som jag borde packat upp igår. Jag lyfte på mattan och fann en blå bläckpenna. Jag öppnade blocket jag hittat när jag letat efter pennan och började skriva. Bläcket i pennan räckte bara till första stavelsen. Jag tryckte pennan hårt mot pappret inställd på att få ner drömmen i skrift och i hopp om att jag skulle kunna tyda texten när jag vaknade, på riktigt. Jag förundrades över hur många detaljer som dök upp bland virrvarret i minnet. Jag drog täcket åt sidan och satte ner mina nakna fötter mot golvet. Jag drog ut alla lådor i jakt på en ny penna och fann en gul blyerts, en sån man fick i skolan. Jag fortsatte min dröm med en knappt läsbar eller tydlig handstil. Jag skrev brottstycken av en händelse och fortsatte sedan på en annan i takt med att dagen blev ljusare och fåglarna vaknade till liv. 

☁☁☁

ph: weheartit

Fräknar på en vän.

Min syster har orange hår, klarblå ögon och fräknar som täcker varje centimeter av hennes ansikte och kropp. Det är så galet vackert, precis som hon. Men hon hatar dem. Hon hatar sina fräknar som är en del av henne. Det är synd, jag vill så gärna ha dem, hennes ögon och hennes hår. 

Jag saknar mina barndomsfräknar, de som prydde mitt skrattande ansikte, som fick mig att se så levande ut. Nu för tiden vågar bara några blygsamma sig fram om sommaren. 

▼▼▼

Om ord i en anteckning.▼

I mina anteckningar ligger en lista som ständigt fylls på med ord, namn & meningar, fina stavelser och uttal som jag omedvetet liksom favoriserar och tycker extra mycket om. De får en plats och en betydelse precis som låtarna i spellistan. De bara hamnar där för att. 

➳ Magisk.

➳ Lyckopiller.

➳ Hjärtepirr.

➳ Lugnet.

➳ Lyckorus.

➳ Skutta.

➳ Kärleksbrus.

➳ Solskenet.

➳ Jag känner livet i mig.

➳ Paradisets lustgård.

➳ Glittergos.

ph: pinterest.com, weheartit.com

Det är snart april och jag börjar igen.

Jag börjar om på nytt samtidigt som jag håller kvar vid det gamla. Jag tar inte bort min gamla blogg, den får vara kvar för att uppdateras ibland, då tjatet från min syster stiger mig åt huvudet. Men nu är jag här, för att skapa nytt.

Jag vet inte vad jag vill med denna stackars blogg och inte heller vad det kommer bli av den. Kanske kommer den proppas med en massa bilder och onödig text första veckan och sedan glömmas bort eller kanske får den hänga med på tåget något längre. Vad vet jag?

Jag vet att jag tycker om att skriva (även det inte blir så mycket mer än strunt i en dagbok), att försvinna in i drömvärldar av färg och form och att se märkvärdiga bilder skapas genom en kameralins. Jag tycker om att laga mat, vegetarisk sådan och att läsa. Att läsa är att resa. 

Och jag reser. ➸

ph: pinterest.com